Ethno Press

Jag passerar Resecentrum (buss- och järnvägsstationen) i Uppsala tämligen ofta på väg till eller från Stockholm. För var gång blir de allt fler. De ensamkommande. Jag behöver inte grubbla och krumbukta så mycket när jag ska klassificera dem. Jag känner igen stilen mycket väl från mina år i Afrika och Mellanöstern. Det är såna här killar som jag har lärt mig att hålla ögonen på. Jag undviker alltid att greja med plånboken i deras närvaro.

I dag läser jag i Uppsala Nya Tidning att ”problemgäng ska kartläggas”. Det är nämligen så bland dessa ”ensamkommande barn” som håller till på Resecentrum, att “allt fler dras in i grov kriminalitet“, enligt Christer Nordström, presstalesperson vid Uppsalapolisen. Det handlar enligt honom om rån och stölder.

Christer Nordström är den perfekta polisen. Han är glad, snäll och fryntlig. (OBS – ingen ironi.) På kvällarna efter arbetstid kan man träffa honom på Filmstaden där han river biljetter som extraknäck. Han gillar att vara ute bland folk. Han skapar en känsla av att vi bor i Kamomilla stad. Men nu har något hänt som har rubbat hans världsbild, det kan jag läsa mellan raderna där han citeras i dagens artikel. Han berättar om “ensamkommande ungdomar som driver omkring på stan, går in på matställen och bråkar. Resenärer på Stockholmspendeln larmar om att stora gäng går på utan att betala biljett“.

Det vi bevittnar är en kulturkollision. Å ena sidan svenska sociala och rättsvårdande myndigheter som är vana att hantera problematik som de känner igen. Å andra sidan förhärdade unga män från samhällen där rättsstaten har kollapsat för länge sedan, om den någonsin har funnits. Unga män som har överlevnad som högsta prioritet och ger blanka fan i vad välmenande svenska myndigheter säger. Eller konduktörer, för den delen.

Men nu ska de alltså kartläggas.

“Vi måste få en klar bild vilka de här ungdomarna är”, säger Jan Holmlund, chef på socialförvaltningen. “Innan vi vet säkert vill vi inte peka ut någon“, tillägger han.

Peka ut? Om en individ begår brott ska väl polisen ta honom och skicka in honom i rättssystemet. Eller? Nej, så enkelt är det inte.

“Det är inte polisens ansvar det här, vilket tyvärr många verkar tro”, säger Christer Nordström.

Det rör sig om totalt cirka 1 200 ”ensamkommande barn” i Uppsala kommun. Många av dem begår brott. Ännu fler riskerar att börja begå brott. Men detta är inte polisens ansvar. Det ska vara socialförvaltningens jobb att ta itu med problemet.

Där har man diskuterat hur det ser ut, säger socialnämndens ordförande. Hon kan bara uttala sig om de 400 ungdomar som är placerade i familjehem. Ansvaret för övriga skjuter hon över till någon annan, ospecifikt.

Hon tillägger att kommunstyrelsen ska avsätta mer av de 118 miljoner kronor som staten bidrar med för ”åtgärder för unga ensamkommande.” Pengar saknas alltså inte.

Någon som tror att problemet därmed närmar sig en lösning?

Meanwhile, i en annan del av staden. Greta, 86, petar håglöst i den sönderkokta fiskrätten vars råvaror inte får kosta mer än 15 kronor, serverad på äldreboendet. Hon drömmer om svunna tider.

Det gör jag med.

Läs UNT:s text HÄR.