Nu läser jag koranen.
Jag har börjat läsa koranen. Det är på tiden, jag borde ha gjort det för länge sedan. Jag har rest, och i många fall arbetat som journalist i sjutton muslimska länder. Fem av dem ligger i Afrika, en kontinent där kampen mellan islam och kristendom blir allt tydligare och brutalare. Jag skrev om detta i oktobernumret av tidskriften Axess. Klicka HÄR.
Min ambition nu är att gå till källan och ta reda på vad som faktiskt står i koranen. Det skall bli intressant läsning, så agnostiker jag är.
Koranen innehåller en mängd referenser till judendom och kristendom. Abraham betraktas som allas gemensamme anfader och Jesus omnämns. Det finns följaktligen de som påstår att Allah, Jahve och den kristne guden är en och samma. Jag tvivlar på det. Jag har läst större delen av bibeln och mitt bestämda intryck är att gamla och nya testamentet handlar om två helt olika gudar. I nya testamentet möter vi genom Jesus en kärleksfull gud. Men Jahve i gamla testamentet är en helt annan figur. Bestraffande, brutal och oförsonlig. En långsint och snarstucken massmördare. De som hävdar att bibeln bär på ett kärleksbudskap kan inte ha läst gamla testamentet.
Direkt efter elfte september 2001 gick George W Bush ut och deklarerade att islam är en fredens religion. Efter genomläsning av koranen hoppas jag finna ut om det stämmer. Redan läsningen av den andra suran (kapitlet) får mig att undra. På sidan fem i min utgåva av koranen kan man läsa: ”… ett strängt straff väntar dem”, ”… Gud låter det onda förvärras och ett plågsamt straff väntar dem…” ”… Gud skall straffa dem för deras skämt…”
Religion of peace? Hmm…
”För alla troende muslimer är Koranen i bokstavlig mening Guds ord förmedlade till Profeten Muhammed”, skriver översättaren i sitt förord. (Hans kursivering.) Det betyder att det som står där inte är förhandlingsbart. Den som kallar sig muslim kan alltså inte komma och påstå att man inte ska ta koranen bokstavligt. För det ska man. Det måste man om man kallar sig muslim. Gör min läsning ännu intressantare.
Det som särskilt intresserar mig är om koranens budskap – som en muslim alltså måste ta bokstavligt – går att förena med en laglydig existens i ett ickemuslimskt samhälle. Tämligen aktuell fråga i dagens Sverige.
Jag återkommer med en rapport när jag har läst de ettusenetthundrafyrtiotre sidorna.