Ethno Press

Yasri Khans vägran att skaka hand med kvinnor exponerar Miljöpartiets masterplan vars syfte är att maximera röster. Så här ser planen ut:

Propagera för ökad asylmottagning och notera att de flesta nyanlända är muslimer som inom några år ska kunna rösta, åtminstone i kommunalvalen. Låt muslimska politiker avancera inom partiet. När dessa har etablerat sig och partiet har fått en ”mångkulturell” profil så kommer muslimska invandrare att rösta på MP.

Den trista sanningen kan alltså mycket väl vara den, att MP-s påstådda omsorg om flyktingar mest bara handlar om en långsiktig plan att nå politisk makt i Sverige.

MP är naturligtvis inte ensamt om att tänka i dessa banor. Mig veterligt finns det bara ett svenskt riksdagsparti som inte ägnar sig åt denna röstmaximerande taktik. Författaren Anna-Lena Lodenius, specialiserad på politisk extremism, skrev nyligen om moderatpolitikern Abdirizak Waberi, socialdemokraten Omar Mustafa och centerpartisten Mahmoud Aldebe som alla vill islamisera Sverige och var på vippen att nå toppositioner i sina partier. Läs Lodenius hela text HÄR.

De problem som uppstår med MP-s masterplan handlar om att många engagerade muslimer i Sverige som ges förtur till politiska poster bär på värderingar som går stick i stäv med svenska sekulära traditioner. De förmår inte – vill inte – skilja på religion och politik och är oförmögna att se att det är just denna hållning som har skapat toppstyrda och många gånger dysfunktionella stater i hela arabvärlden. Stater som imploderar i våld och tvingar människor på flykt.

För att närmare lära känna Yasri Khans attityd kan man logga in på islamguiden.com. Där hittar man följande text:

”Regeln (att inte skaka hand med en person av motsatt kön, min anm.) grundar sig på Koranen som säger att vi inte ens ska komma nära utomäktenskaplig intimitet. Ordet i Koranen är “zinaa” vilket också kan översättas med omoral. Koranen säger också att män och kvinnor ska sänka sina blickar och inte stirra på varandra d.v.s. inte stirra på någon som inte är nära familj eller ens äkta hälft: de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet; det leder till större renhet i deras liv.”

Det var precis detta som Khan anförde som förklaring till sin vägran att skaka hand med kvinnor. Att handskakningen är en intim gest. Trots sin uppväxt i Sverige är Khan uppenbarligen offer för samma extrema sexualskräck som dominerar i hela den muslimska världen och ger upphov till ojämlika samhällen där kvinnor särbehandlas negativt. Som kuriosa kan nämnas att denna skräck också är en del i förklaringen till att arabländerna ständigt förlorar mot Israel, ett land där män och kvinnor är glada i varandra och har kul ihop.

Demokrati börjar i relationen mellan två människor. Den börjar i hemmet och kan aldrig pådyvlas uppifrån. Att svenska partier så oförblommerat låter representanter för bakåtsträvande religiösa ideologier få framträdande roller är mycket illavarslande. Extra sorgligt är det för de sekulära muslimer som kommer till Sverige i hopp om att slippa religiös extremism och upptäcker att företrädare för sådan extremism idealiseras här.

När jag googlar på Yasri Khan finner jag att han är generalsekreterare och en av grundarna av ”Svenska muslimer för fred och rättvisa”.

Jag vet inte vad de har på sin verkliga agenda. Men efter att ha rest i decennier i arabvärlden och Afrika kan jag konstatera att det inte finns något ord i dessa trakter som missbrukas så till den mildra grad som ”fred”. Det skulle i så fall vara ordet ”rättvisa”.